Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning

Fridhemsskolans historia

Artikel Fridhemsskolans historia


Realskolan 1934-1965

När den första stadsplanen ritades 1884 över Arvidsjaurs kyrkostad låg nuvarande Fridhemsskolans tomt på hemmanet Nyborgs ägor. Det stora Nyborgshemmanet Nyborg ägdes av prästsläkten Fjellström. På 1890-talet köpte skogsförvaltaren E F Marklund en liten del av Nyborgshemmanet. Tomtområdet kom att kallas för Fridhem.


På tomten uppfördes en inspektorsbostad för Sävenäsbolaget. Det var en ståtlig byggnad som det anstod högreståndsfolk. En prydlig trädallé ledde från Storgatan upp till huset på vars framsida det fanns en vacker halvcirkelformad trädgård.
I början av 1930-talet tyckte de ansvariga i Arvidsjaur att det var dags att man även i Arvidsjaur fick en högre folkskola. Sävenäsbolagets inspektorsbostad inköptes 1934 för skolans ändamål. Många ville gå i skolan, eftersom det fanns ett uppdämt behov. Därför började man med två klasser, åk 1 och 2. De första eleverna fick avlägga examen på annan ort, eftersom skolan inte hade examensrätt.

 
Bild ovan: Skolklass från 1950-talet
framför realskolebyggnaden
 
Skolan drevs från starten ht 1934 till och med 31 december 1937 av Arvidsjaurs municipalsamhälle och övertogs 1 januari 1938 av Arvidsjaurs kommun. Någon nitisk byråkrat upptäckte nämligen att det var olagligt för ett municip att driva en högre folkskola. Arvidsjaurs högre folkskola bytte namn till kommunal mellanskola för att till sist, den 1 juli 1944, bli en statlig samrealskola med biskop Bengt Jonzon, Luleå, som eforus. Den 8 juni 1940 kunde den första kullen realister rusa ut på skolgården och de väntande gratulanterna. 1944 invigde landshövdingen Hansén den under många år efterlängtade nya realskolebyggnaden.

Någon skollunch var det inte frågan om och terminsavgiften var betungande för många. Innan eleverna kunde godkännas fick de genomgå både skrifliga prov och muntliga prov, de senare inför examensvittnen. Den sista lyckliga realexamenskullen sprang ut på skolgården den 22 maj 1965 och den 30 juni 1965 var realskoleepoken slut. Realskolan hade egen lokal styrelse. Protokoll, betygskataloger med mera förvaras på HLA, Härnösand. En allmän 9-årig grundskola kom i stället.


Rektorer vid skolan
Harry Olstedt 1934-1948
Paul Gustafsson 1948-1953
Ingrid Hollander t.f. ht 1953
Bo Holstein 1954-1965
Framgångsrika elever
Flera av de elever som gick i realskolan i Arvidsjaur blev kända för en större allmänhet.
Bland dessa kända elever kan nämnas:
Per-Erik Nilsson, chefs-JO, nära förtrogen med statministern Olof Palme
Matz Edin, gymnastikdirektör och en idrottslegend
Martin Eriksson, med. professor, läkare för ishockeylandslaget
Sam Nilsson, TV-chef
Leif Sjöberg, professor i USA, översatte Nobelpristagaren Laxness
Mats Bergquist, näringslivschef, bl.a. Bolidenbolaget
Stig Gunnerfeldt, chef Arlanda stad
Sture Hammenskog, författare till bl.a. Farmarna
Olle Martinsson, konstnär, ledare Lapplands konstnärskoloni
Sixten Marklund, ped. professor, undervisningsråd SÖ
Göran Marklund, rektor, författare, hedersdoktor Umeå universitet
Frille Eriksson, sportkrönikör, informationschef, ledare Riksmarschen
Karl-Ivar Brändén, professor genteknologi
Grundskolan – från år 1965
Hösten 1965 kunde grundskoleeleverna i årskurserna 7-9 ta i bruk den då nya röda tegelbyggnaden, nya Fridhemsskolan. Den var byggd och anpassad för ett 3-parallelligt högstadium.

Den gamla realskolebyggnaden ombyggdes och rustades upp till institutionsbyggnad. I den fanns en stor teckningssal och en likaså stor aula samt fysik-, kemi- och biologiinstitutioner. I källaren inrymdes lokaler för handelsundervisning och skolkökslokaler.


Skolan sköttes i princip av en studierektor (Lars Söderbäck 1965-1978) och en tillsynslärare. Rektor satt på kommunalkontoret. Det fanns två rektorer i kommunen. Den ene ansvarade för alla skolor i Arvidsjaurs samhälle och var tillika förste rektor (skolchef), den andre ansvarade för de då stora antalet byaskolor runt om i kommunen.
Enligt gällande läroplan delades eleverna i årskurs nio upp i en rad olika grenar: 9g, 9t, 9ha, 9ht, 9pr, 9tp etc. Eleverna i 9tp hade en stor del av sin undervisning förlagd till skolverkstaden, vilken under många års tid förestods av yrkesläraren Karl-Erik Östlund.
Den ena centrala läroplanen efter den andra avlöste varandra. Uppdelningen i åk 9 försvann. Klasserna skulle hållas samman. Nivågruppering blev närmast ett fult ord.

Gymnasiala studier

I januari 1969 sa SÖ, Skolöverstyrelsen, nej till gymnasiala studier i Arvidsjaur. Men trots det kunde man året därpå, 1970, starta kurser på gymnasial nivå. Kommunen erhöll nämligen från den 1 janauri 1970 rätt att bedriva vuxenundervisning, enligt VU-stadgan. Därmed kunde kommunen "bakvägen" starta ett eget kommunalt gymnasium. Genom att blanda unga elever med de vuxna fick de yngre eleverna möjlighet att bedriva gy-studier på hemorten. Eftersom skolan egentligen var olaglig sköttes examineringen medelst inhyrda gy-lärare. Under de första åren på 1970-talet var det därför väldigt trångt på Fridhemsskolan. 1974 fick Arvidsjaur ett eget gymnasium av SSG-typ och gy-undervisningen flyttades till Sandbackaskolan, f.d. Centrala Yrkesskolan, vilken inköptes av Arvidsjaurs kommun för 1 krona.

Dags för rivning av anrika Fridhem,
samtidigt pågår byggnationen på nya Fridhem - tegelbyggnaden t.v.

Under vintern och våren 1984-85 ombyggdes Fridhemsskolan. Den gamla realskolebyggnaden, vilken såg ut som ett stort vitt slagskepp, jämnades till marken. Tegelbyggnaden påbyggdes med en korridor och en institutionsavdelning. Eleverna kunde därmed förflytta sig inomhus mellan lektionslokalerna. Ombyggnationen medförde att byggvolymen minskades, både till antalet kvadratmeter som till antalet kubikmeter. Det finns inte längre någon möjlighet att samla skolans alla elever samtidigt i aulan.

   
 
  Skolgården på Fridhemsskolan,
i bakgrunden syns huvudentrén
 

Stipendier
Varje år delas följande stipendier ut till förtjänta elever ur Karl-Åke Gustafssons minnesfond och musikdirektör Vikar Strömbergs fond.

Vikar Strömbergs fond tillkom 1969. Han var kantor i Arvidsjaurs kyrka i ung. 30 års tid och musiklärare vid samrealskolan från dess start 1934 till dess att han pensionerades. Stipendiet går i första hand till en duktig elev i musik, i andra hand nämns ämnena fysik och kemi. Vikar var en duktig tekniker och en levande legend. Han hade bl.a. ett eget elverk och var den förste som hade en egen bil för enbart privat bruk i Arvidsjaurs kommun. Bilen var hans ögonsten. Vintertid brukade han plocka sönder den in i minsta detalj för genomgång och smörjning.
Eftersom jag nämnde flera framgångsrika elever från realskoletiden är det väl bäst att nämna åtminstone en från grundskoletiden. Då faller valet på Jörgen Sundquist. Jörgen är Arvidsjaurs hittills bäste slalomåkare. Sammanlagt blev det 15 SM-medaljer, varav fyra SM-guld, för Jörgen. Efter två OS (1984 i Sarajevo och 1988 i Calgary) samt två VM och nära hundratalet World-cupstarter blev det avslutande fem års tävlande i den amerikanska proffs-cirkusen för Jörgen. Premiäråret blev lyckat för Jörgen. Han segrade i US Men´s Tour 1988-89 före den kände Phil Mahre, USA.

Av Lennart Öhman


Andra bloggar om: , , ,

 

Lördagen den 17 februari 2007 kl. 13:20

Arvidsjaurs historia | Permalänk | Kommentarer [6] Kommentera detta inlägg

 

Kommentarer

Maja Nilsson 
2007-02-17 13:28
Intressant. Men var är de framgångsrika kvinnorna?
Anonym 
2007-04-03 11:38

Det undrar jag också. Kom gärna med tips!

Mvh Lennart

Svar till Anonym:
Kjell. 
2011-12-13 15:35
En framgångsrik fd.elev blev ju Ola Jonsson, tyvär bortgången allt för ung, avslutade sin kariär inom LKAB som VD.
Erik Skarin 
2007-05-09 12:04

Hej!

Skolklassen ovan är från klass 1/4A 1951-1952.

På bilden från v till h bakifrån:

Sten Pettersson, Erik Skarin, Lars Wallin, Torbjörn Granberg, Bengt Halvarsson, Tommy Eriksson, Jan Lenman, Nils Stenlund, Jarno Pirttijoki, Lennart Lundkvist, Robert Stenlund, Martin Eriksson, Birgitta Lindström, Eva Höglund, Birgitta Grahn, Marie Granström, Britt Lundberg, Berit Svensson, Marja Alto, Margareta Arvius, Annalisa Olsson, Majbritt Hedberg, Majvivan Grundström, Laila Holmberg, Kinno Larén, Göte Karlsson, Kurt Lindberg  samt Björn Breitholts.

Lärarinna: Ingeborg Ivén.

 

mvh

Erik Skarin

Håkan Högling 
2011-12-12 11:16
Trevlig sida om Fridhemsskolans historia, tack för den! Men jag undrar om det inte står fel årtal 1965 för inflyttningen till nya Fridhemsskolan. Jag tillhörde första kullen då jag började klass 8 och det var hösten 1964 (finns på bild i kommunens Fotoarkiv).
Mvh Håkan
Johnny Grubbström 
2012-02-28 07:05
Intressant! Men...invigningsåret var 1964(det året började jag åk. 8 och var för övrigt förste elev som gick in i skolan.) Då det gäller att göra en lista över personer som har gått på Fridhem och sedan utmärkt sig i vidare kretsar måste man nog lyfta blicken en bit från den närmsta sfären.

 

Skriv ett meddelande

Namn
(obligatorisk):
URL
(hemsida/blogg):
E-post
(visas ej):
Meddelande:

 

 
nil

 

Kategorier

Aktuellt Asff

Allmänt

Arvidsjaurs historia

Efterlysningar

Namn – Ordbruk

Ord från Ordföranden

Personhistoria

Släktforskning allmänt

Arkiv

 2017

 2016

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

 2008

 2007

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.

 







Start

Om föreningen

Föreningsbloggen

Projekt

Läsvärt

Sevärt

Kontakt

Efterlysningar & gästbok

CD & boktips

Länktips



 





Välkommen!

Du är besökare nr

Denna månad

Denna vecka

Online just nu